Nygård, ny upplevelse på ny gård

Det är glest mellan de tillfällen vi disponerar på Revingehed vid Svartahål. Helgen vi just nu  är inne i och som bäst fylls med innehåll är en av de helger vi får söka oss till andra övningsområden.

Teknikbanan FMCK Malmös medlemmar disponerar på Nygård är kanske inte en stor utmaning för de flesta av oss som har för vana att vrida ur på vidderna på fältet. Nåväl, det är iallafall en plats där vi kan träna och få utlopp för behovet att gränsla endurohojen. Eftersom det var träningsfritt (hmmm -stopp) på Revinge la vi vår gemensamma träningstid till Nygård idag. Det blev, så att säga, ingen anstormning. Jag var faktiskt den enda som harvade runt banan ett antal varv – några andra var där och meckade 258. Man kan tycka vad man vill om banan på Nygård men för det första är det en tillgänglig bana (eller snarare en slinga) och för det andra ger den faktiskt ett bra tillskott till just teknikträningen. Jag hade nog haft roligare om det varit fler där så att vi kunnat leka tillsammans och improvisera fram några övningar. Nu blev det mycket prövande av spårval och kurvteknik. Underlaget var dessutom lite speciellt och adderade ytterligare en parameter till teknikekvationen.

Jag passade på att testa lite olika varianter på hur området och slingan kan disponeras och utvecklas. Här finns stor potential, men utveckling och användning måste ske med omdöme.

Min premiär på Nygård sammanfattar jag så här: okej slinga som kan utvecklas och bra komplement för knixig teknikträning. Hoppas få se fler där framöver.

3 bra dagar i april

FMCK Malmö stod i år som värd för FMCKs tre-dagars riksmöte. Själva stämman avverkas på rekordtiden 19 minuter under lördagen – så är det, är allt väl förberett så rullar det på precis som i endurospåret. Arrangemanget på kursgården i Höllviken var strålande – ett stort och uppskattande tack till Susan S mfl.

FMCK som organisation står inför utmaningar. Vissa av dem kräver reformer som säkrar rekrytering till organisationens ledning och drift. FMCK är i flera avseenden traditionellt driven och konfronteras med ett generationsproblem. Hur går då Jörgen och FMCK vidare? Riksstyrelsen har flera arbetsområden och grupper i aktion för att driva FMCKs rätt omfattande verksamhet i det större frivilligorganisationssammanhanget. Arbetsgruppen Framtid tittar på hur FMCK bör eller skulle kunna utvecklas. Hur reformberedd är FMCK? De arbetar just nu med att samla in och bearbeta idéer för både kortsiktiga men också mer långsiktiga verksamhetsförbättringar och förändringar i FMCKs verksamhet. Här har vi alla som verkar i FMCK ett uppdrag att förmedla tankar om FMCK och idéer: gör så att du registrerar dig på FMCK Riks hemsida här, gå sedan tillbaka till lämplig sida tex informationssidan från Riksmötet och kommentera, eller skicka förslag du bär på till kansliet.

kl 1300

…idag öppnades FMCKs Riksstämma. Arrangör FMCK Malmö. Planering och genomförande organiserat på ett utomordentligt bra sätt av FMCKs föregående styrelse – ett stort och uppskattande tack från oss som nu drar kåren vidare.

Michael Nilsson öppnar mötet. Han är P7s nye chef sedan oktober förra året. En skåning som utstrålar ett kontrollerat och säkert lugn. Hans ledaregenskaper är tydliga och inger förtroende. Han lyssnar och vill förstå. Han berättar om sin tid i Afghanistan och redovisar en erfarenhet av att hjälpa barn – och flickor – till viss trygghet för skolgång och framtidsoptimism som får mig att för ett ögonblick glömma vapen och talibanskt våld. Erfarenheterna från Afghanistan hjälper honom nu i sin chefsroll på Revingehed. Här axlar han ett uppdrag att leda en mer etablerad organisation med en betydligt tydligare uppgift.

Vi får ett tillfälle i en paus att diskutera våra ambitioner och funderingar kring hur vi kommer att kunna fortsätta att vidareutveckla FMCK Malmös verksamhet. Det är en bra diskussion där ett antal nya dörrar öppnas för en fortsatt och utvecklad dialog.

Innan vi går vidare till kaffet har vi så utvecklat en optimism om avsevärt förbättrade förutsättningar att snickra vidare på förutsättningar för utvecklad träning och terrängkörning för bla leverans av ordonnanser till FMCK och MTE.

Dag 1 slutar bra, återkommer.

I samhällets tjänst

Inom ramen för samhällets krisberedskap har uppdragsgivaren MSB inrättat en ny verksamhet med fordonsförare och teknisk personal, MTE (Motor- och Transportenheter). Du finner en mer beskrivande artikel i senaste numret av FMCK Journalen Nr 1/4 2012.

MTE söker MC-ordonnanser för krisberedskap. Vad är det då som är speciellt intressant med det?

Jag föredrar att sätta in det i ett sammanhang som framför allt fokuserar på ordonnansens kompetensprofil. Ett antal grundläggande och självklara krav som god fysik, social kompetens, mm behöver inte analyseras närmare. Däremot kravet ”Erfarenhet av motorcykelkörning i skiftande förhållanden.” och ”Det är meriterande om … , samt erfarenhet av terrängkörning med motorcykel”. Låter hur bra som helst. Men hur tillgodoser vi de senare kompetenskraven söder om Hässleholm? Tja, inte är det lätt med de begränsade MC-träningstillfällen vi erbjuds. Endurosporten och -utövandet är till synes den mest självklara skolan för utveckling av bra MC-förare som kan agera i samhällets tjänst under uppdrag av MSB. En oerhört viktig insats som rimligtvis borde uppmuntra myndighetsföreträdare i alla led att skapa betydligt mycket bättre förutsättningar än de vi nu har för skolning, utbildning och fortbildning av ungdomar och redan etablerade MC-förare med enduro- och terrängkörningskompetens.

Nu vill vi se att det händer något för att möta detta krisberedskapskrav!

 

Målet är att se till att vi kan ha kul

Påskveckan i Åre blev en riktig hit. Perfekt före mer eller mindre hela tiden som lockade fram köplusten till en investering i en ny snowboard LibTech TRS. Jag hade nog tvekat om jag inte varit så livligt påhejad av de mer högpresterande döttrarna. 

Sicken skillnad mot min gamla bräda. Det kändes ungefär som då jag bytte min XL250 1981 mot en sliten CR250 1990 i begynnelsen av min endurokarriär. Kombon med rocker löste upp en del av de knutar som låst min åkning till att vara mer gubbig än den behövt. Jag hade gärna stannat i backarna några dagar till, men allt har en ände – åter i trygga Skåne.

Nåväl. Idag tog vi tag i en hel del frågor på FMCK Malmös styrelsemöte, det första efter årsmötet 26 mars. Vi har fram till idag löst en del frågor via eposttrådar som fungerar rätt långt men definitivt inte är lösningen för all kommunikation, diskussion och beslut. Vi började med en kort inspektion av de nya lokaler i Husie som vi kommer att ta i bruk efter det att vi lämnar Nygård. Därefter fortsatte vi till Nygård för ett längre styrelsemöte med samtliga i styrelsen på plats – en riktigt bra start.

Det är lätt att gräva ned sig i detaljer i mängden av allt som vi tycker behöver fixas. Alla utom Torbjörn är helt nya i arbetet och det tar sin tid att greppa omfattningen och få klart för oss i vilken ordning allt måste ske. Även om vi surrade en del i mötet tycker jag att vi kom en hyfsad bit på väg. Vi funkar bra tillsammans och alla uttrycker den gemensamma viljan att skapa nya och bättre förutsättningar för vår gemensamma föreningssträvan som vi gick till val på. Det känns starkt och bra.

En huvudpunkt är att se till att FMCK Malmö blir EN stark och synlig förening. För att åstadkomma det har vi gjort en arbetsfördelning inom styrelsen där de olika uppdragen har som gemensam uppgift att se till att aktiviteter bedrivs för att skapa förbättrad samordning mellan militära och civila intressen samtidigt med stärkt samordning av ungdomsverksamheter inom kåren. Några vidare punkter som aktivt arbetas på nu, ett axplock:

  • En ny hemsida och delvis nya informationsvägar börjar ta form
  • FMCK Malmö står som arrangör av Riksstämman 20-22 april
  • Inom kort kommer vi att flytta från Nygård till Robothallen/Husie, vi vet mer 18 april
  • Effektivare medlemsregisterhantering och förmedling av medlemskort
  • Planering inför höstsäsongen på Revinge och på Nygård

Jag nöjer mig med detta och slutar med att upprepa: nu är vi igång och viljan att jobba hårt är där. För målet är att se till att vi får ha roligt i allt vi gör.

 

 

Kom igen Malmö, ni har anledning att vara stolta över FMCK

Ikväll återupptogs så FMCK Malmös kårstämma. Vår rikskårchef Jörgen Karlsson närvarade som mötesordförande och vi genomförde en ordnad och framgångsrik stämma. Många medlemmar närvarade och Jörgen berömde oss i Malmö just för vårt engagemang och vilja att sluta upp på det sätt vi visade ikväll. Han prisade också den satsning som görs på ungdomssidan och lyfter fram Malmös styrka i jämförelse med flera andra kårer. Mycket har gjorts bra och det finns alltså en hel del att bygga vidare på.

Nu tar en ny styrelse vid under ledning av Anders Bjermo. Med Anders vid rodret finns det all anledning för alla att känna tillfredsställelse – ambitionen är att ena och eftersträva resultat i samklang med FMCKs övergripande mål.

Framåt för FMCK Malmö

I lördags sammankallade vår Rikskårchef Jörgen Karlsson en grupp för ett samverkansmöte med syfte att hjälpa FMCK Malmö i sin strävan framåt. Stämningen var en aning sökande, kanske man skulle kunna säga, under tiden lokalen i Höllviken efterhand fylldes. Jörgen genomförde ett mycket bra möte och utvecklade det till en robust plattform till stöd för FMCK Malmös fortsatta arbete. Det var lätt att känna förtroende för rikskårchefen och jag bär med mig en känsla av att han känner ett stärkt förtroende för det vi enduronördar drivit fram.

Det här är inte platsen för en mer detaljerad diskussion kring bakgrund eller mötesinnehåll, därför summerar jag kort så här:

  • Mötet sorterade snabbt och geschwind ut rådande oklarheter kring endurogruppens ambitioner och planer, som alltså är samstämmiga med FMCKs mål.
  • Alla är eniga om att FMCK Malmös profil måste stärkas som Ett FMCK.
  • Enduro är en viktig del i FMCKs program för rekrytering, egen träning, utveckling, mm, men i första hand bara som det, och är inte FMCKs huvudinriktning.

Som slutkläm skall påminnas om att en mycket bra grund nu är lagd för vårt fortsatta arbete.

2012

Igår var det meningen att FMCK Malmös årsmöte skulle runda av verksamhetsåret 2011 för att samtidigt gå mer kraftfullt vidare in i 2012. Nu blev det inte riktigt som tänkt. Revisionsberättelsen kunde inte avslutas i en ansvarsbefrielse för nuvarande styrelse vilket medförde att mötet ajournerades. Stämman kommer att återupptas 26 mars för att då ta ställning till den utredning som nu satts igång och kommer då också ges möjlighet att välja in en ny styrelse.

Vi står inför stora utmaningar: från enduroverksamhetens sida ser vi fram mot att medverka till att forma en stark enad Malmökår där samtliga aktivitetsområden ges utrymme och samverkar för gemensam sammanhållning och utveckling.

För ett ögonblick känns problemen så avlägsna

Vart ska vi ta vägen? Husan bara längtar efter att plågas.

Idag har vi ingen körtid på Revinge och att hasa släpet med alla prylar till mer avlägsna enduromarker lockar inte alls. Men det är en finfin Skånsk vinter med utmärkt is så varför inte träna tekniken på Ringsjön? Så fick det bli.

Jag och Ida var inte precis ensamma. Parkeringen vid Gamla Bo var fullsmockad med ett härligt gäng långfärdsskriskoåkare som samlades lika tidigt som vi andra för att ta del av en helt fantastisk lördag. Det är inte utan än att jag blir försiktig och undrar när de insinuerande orden kommer som uttalar det förakt vi inte sällan möter från de som inte delar vårt intresse. Men oron är helt obefogad. Inte ett ont ord eller ens en ond blick kan skönjas och fördomarna och farhågorna kommer på skam. De flersta ler istället glatt och hejar på oss och våra spikpreppade maskiner. Nåja, en och annan otydligt definierad blick registreras. Men, det finns alltså plats för alla!

Vi rullar lite försiktigt ut på isen och ökar successivt tempot. Banan från förra helgen utvidgas och Hans tar ett faderligt grepp om oss lystra kalvar som inte vill annat än att försöka få samma känsla som Peter – som vi alla beundrar för hans fart och teknik i enastående samklang. Det blir några riktigt bra tävlingsmoment som till slut letar fram svar på vissa teknikfrågor och lyfter gasandet till en erfarenhet rikare och kanske dessutom blir ett steg i den individuella enduroutvecklingen. Jomenvisst, men man blir aldrig äldre än man gör sig brukar det ju heta.

I ruset av en lyckosam dag vill jag inget hellre än att dela med mig av dagen. Ett varv med mobilen i kopplingshanden får bli mitt oredigerade erbjudande till dig som valde ett alternativt lördagsnöje (kanske inte speciellt upphetsande, men ger en spegling av ett unikt stämningsläge).

Boris dagboksnotering och bilder – ett extra sug.

När motorn stängs av och kaffemuggen fylls på smyger verkligheten så på oss igen. Vi bollar tankar och funderingar om hur framtiden kommer att gestalta sig. Kommer vi att kunna erövra förlorad mark, kommer vi att kunna eliminera känslan av att vi ibland diskrimineras i vårt idrottsutövande, kommer vi att kunna erbjuda våra ungdomar det alternativ vissa söker, kommer vi att kunna fortsätta plåga oss själva och vår älskade endurohoj?

Inte alla jagar oss

Visserligen var det otillständigt kallt imorse. -14°C i Sandby. Men vad stoppar en målmedveten enduroentusiast?

Ringsjön ligger blank och Hans borrar sig genom isen ner till 20+ cm innan vattnet går. I stort sett ingen vind heller och sol från en klarblå himmel. För ett ögonblick befinner vi oss i paradiset och blir totalt uppslukade i de accelererande ruset i varv efter varv. I en stund som denna på vida ytor är det lätt att frigöra sig från krafterna som begränsar vår rätt att utöva en respektabel idrott.

Strax innan vi ger oss ut på isen växlar vi några ord med en välvillig långfärdsskridskoåkare. Det visar sig att han är instruktör och färdledare, men nu är han ute på egen hand, ja nästan, med en kompis förstås eftersom man aldrig ger sig ut på isen ensam. Han ger oss råd om var vi inte bör köra och ger sig sedan ut på sin tur.

Ett par tre timmar senare står vi och snackar ute på isen  i en paus. Färdledaren och hans kompis återkommer efter sin tur och stannar till. Jag blir lite misstänksam men så säger han ”det ser kul ut”. Så bryts isen :) och vi tuggar vidare. Jag hade nog förväntat mig att han skulle uttrycka viss irritation över att vi härjar runt på sjön. Men inte alls. Han visar stor respekt för vårt intresse och tycker, jo min själ, att det är kul att vi är ute och njuter av det vi gillar. På min fråga om vi stör och om vi hörs över sjön, dvs om vi bullrar, säger han ”inte alls”. De har kunnat njuta fullt ut av sin skridskotur. Och så säger han, ”det är gott om plats och räcker till för alla”. Det är nästan så jag blir rörd. Tänk om samma attityd genomsyrade andra i vår enduroomgivning.

Vår dag blev fulländad och jag och Ida kör hem med vetskapen om att vi också möts med respekt.